
Trädgårdsmal
Trädgårdsmalen (Argyresthia thuiella) förekommer i södra Sverige och gillar att livnära sig på just tujor. I likhet med andra malar som skadar häckväxter är det inte de fullvuxna malarna, utan trädgårdsmalens larver som orsakar de största skadorna på växterna. Dessa larver, som inte är mer än 3 millimeter långa, är gröna eller ljusbruna till färgen och livnär sig på klorofyllen i tujans barr. Som en påföljd av detta blir barren som larverna har ätit på genomskinliga. Om trädgårdsmalen förekommer i stora antal kan detta leda till att häcken blir fullständigt kaläten.
På våren är det viktigt att vara extra uppmärksam vad beträffar trädgårdsmalen. Larverna övervintrar nämligen under tujans fjällaktiga barr. Från och med april blir de aktiva igen och kan således återigen börja äta av tujans barr. De förpuppas till vuxna malar i maj och flyger i väg runt mitten av juni, men innan de lämnar sina hem lägger de nya ägg, vanligtvis bland växtens yngsta skott. I och med att dessa ägg kläcks kommer de unga larverna att äta sig igenom barren, i riktning mot grenarna. Genom att vidta åtgärder är det möjligt att sätta stopp för detta kretslopp och på så sätt rädda din tujahäck. Det dröjer nämligen vanligtvis några år innan larverna har ätit av tujorna så att de blir fullständigt kala.
Om bara en eller ett par grenar har drabbats av trädgårdsmal är det möjligt att enkelt klippa bort grenarna i fråga. Rengör dina beskärningsverktyg noggrant efteråt, för att förhindra att larverna trots allt hittar till de friska delarna av växterna. Genom att beskära häcken regelbundet minskar du risken för att din häck drabbas av dessa skadedjur. På så sätt hålls växterna tillräckligt kraftiga för att fortsätta gro. För övrigt tycks trädgårdsmalen ha en förkärlek för vanlig tuja (Thuja occidentalis).

Svampsjukdomar i tujan
Det finns två svampar som nu och då förorsakar skador på tujor: Didymascella thujina och Kabatina juniperi. Den förstnämnda angriper främst jättetujor (Thuja plicata), men det har också hänt att exemplar av vanlig tuja har drabbats av denna svamp. Om din barrhäck lider av denna svamp återspeglar detta sig tydligt i växtens barr. Angripna barr gulnar mot slutet av sommaren och blir senare bruna. Svamparnas bruna till svarta fruktkroppar är därtill synliga för blotta ögat. Svamparnas sporer lämnar efter sig hål i grenarna, som ofta misstas för att vara skadedjur.
Unga tujor kan dö helt och hållet om de drabbas av Didymascella thujina. Om du planterar större exemplar av livsträd i trädgården, som redan har genomgått sina unga år på plantskolan, är risken för irreparabla skador mindre. Säkerställ också att luften cirkulerar väl i häcken, så att växterna blir mindre fuktiga och således inte lika lätt angrips av svamparna. Det verkar som om de nedersta grenarna drabbas i störst utsträckning, och det är möjligt att klippa bort de grenar som har drabbats av svamparna. Om du gör detta i tid behöver du med stor sannolikhet inte använda dig av kemiska bekämpningsmedel.
Om din häck har drabbats av Kabatina juniperi kan du också se detta tydligt. Om växtens skott blir gråa på våren har du förmodligen att göra med denna svamp. Denna svamp kan undvikas på samma sätt som Didymascella thujina: genom tillräcklig luftcirkulation och regelbunden beskärning som gör omständigheterna ogynnsamma för dessa svampar. För övrigt påverkar Kabatina juniperi främst gamla och sjuka växter. Således kan du i viss utsträckning vidta förebyggande åtgärder genom att enbart plantera barrträd av hög kvalitet från högt ansedda odlare.
Tuja och rotröta
Rotröta är en av de sjukdomar som är lättast att identifiera i en barrhäck, men samtidigt en av de svåraste att behandla eller förebygga. Detta beror främst på att orsaken till rotröta inte ligger i själva växterna, utan snarare i planteringsjorden. Med undantag för kinesisk sekvoja tål barrträd inte att planteras i alltför blöt jord. Vattenstagnation leder nämligen till att rötterna inte kan ta upp tillräckligt med näringsämnen, och därtill kan svampsporer lätt sprida sig i vattnet. Om du gräver upp dina tujor och ersätter dem med nya växter, kommer också dessa förr eller senare att drabbas av samma problem.
Om en tuja lider av rotröta kan man vanligtvis känna igen detta på växtens bruna barr, eller till och med på att vissa grenar inte har några barr över huvud taget. Senare kommer barken också att bli brun, spricka och falla av växterna. När du ser något av dessa symtom är det oftast redan för sent för att rädda dina barrträd. Tuja 'Smaragd' är särskilt mottaglig för rotröta, även om andra tujasorter också kan drabbas av denna sjukdom. Om ett enda exemplar har drabbats är det möjligt att gräva upp växten i fråga, men i de flesta fall måste man avlägsna hela häcken.
Att bota sjukdomen är således inte ett alternativ, men däremot kan man i viss mån förebygga att häcken drabbas av rotröta. Med de flesta tyngre jordtyper är det möjligt att dränera jorden i den utsträckning som en tujahäck kräver. Detta kan du åstadkomma genom att installera ett professionellt dräneringssystem, men du kan också helt enkelt sticka några djupa hål i botten av fåran som du använder för att plantera dina tujor. Detta gör att vattnet som rötterna inte kan absorbera rinner bort, vilket säkerställer att jorden förblir torr nog för dina barrträd. Om jorden i din trädgård är relativt tung, rekommenderar vi att du planterar din tuja 'Brabant' efter att du har dränerat jorden, eftersom jättetujor gillar torrare förhållanden.
Övriga faror för tujan
De ovannämnda hoten är de vanligaste svamparna och skadedjuren som drabbar tuja. Det finns flera andra svampar som förekommer på olika håll i Europa, såsom Fusarium latricium, Pestaliopsis funera och Phomopsis juniperovera, och vad beträffar behandling och förebyggande av dessa svampar finns det några tips som är universella. Beskär bort drabbade grenar så fort som möjligt och se till att luften cirkulerar ordentligt genom växterna, för att på så sätt undvika alltför fuktiga förhållanden.
Det finns också ett antal olika insekter som gillar att äta av tujor, såsom växthusöronvivel, växthusspinnkvalster eller Phloeosinus rudis. Många av dessa insekter föredrar att angripa svaga växter. Genom att beskära din tujahäck två eller tre gånger om året och gödsla din tujahäck årligen, säkerställer du att häckväxterna förblir kraftiga. Om häcken trots detta har angripits, berör detta vanligen enbart en eller ett par grenar, som du lätt kan klippa bort.